Helg i Bangalore

Då har ännu en helg flugit förbi. Just nu känns det som vi har kommit in i någon slags vardag. Det händer inte så mycket nya och spännande saker och inte så mycket nya intryck för oss. Då får jag helt enkelt berätta om vad vi gör på en vanlig helg.
Den här helgen har varit väldigt lugn. Jörgen och jag har varit själv hela helgen förutom att vi tog en fika med en ny svensk tjej som nyligen flyttat hit från Södertälje.
Annars var vi i lördags och shoppade lite kläder åt mig. Annars brukar det vara till Jörgen vi handlar på helgen men nu var det alltså min tur.


På eftermiddagen och kvällen blev det kungligt bröllop för hela slanten. SVT sände på internet och det var helt felfritt under hela kvällen väldigt roligt att sitta här i Indien och se bröllopet som i övrigt jag tyckte var väldigt fint.


Vi hade bild på tv och då blev det förstås middag framför tv:n eftersom vi blev så hungriga just under självaste vigseln. Klockan var då 7 på kvällen här. Middag i soffan Potatissallad med oxfilé och en bubblande coca cola till det mycket festligt.
Som avslutning på kvällen här avfyrades det en del fyrverkeri. Även om det inte var tillägnat Sverige så blev det väldigt passande och stämningsfullt här. När det var dags för middagen för kungligheterna då gick vi och la oss och fick därför uppdatera oss på alla tal på söndags morgonen. Det tar på krafterna att vara på bröllop.

I går var det en traditionell söndag. Löprunda till Cubbon Park på morgonen, frukost på balkongen, en tur ner till poolen (jag hann bli lite röd på vissa ställen), mycket mat hela dagen trots det var vi inte på någon brunch utan vi åt hemma. En promenad i värmen på eftermiddagen, fotboll och slappa. En lugn och skön Söndag med andra ord.
Nu pågår packning för full då vi ska åka till Sverige på Onsdag. Vad är det för väder i Sverige nu vad ska jag ta med mig det är jätte svårt att packa. Vi har regn till och från här men temperaturen är fortfarande behaglig men jag kan tänka mig att det behövs en extra tröja i packningen för att hålla värmen.

Veckan som gått

Just nu händer ingenting och massor. Underförra veckan var jag tre dagar i slumområdet. I tisdags var jag och besökte en ny skola som jag, tillsammans med massor med andra volontärer, kommer arbeta i under hösten och då med engelska undervisning och någon kreativ undervisning.
På onsadgen var jag på dansuppvisning och träffade Tineke som är den kvinna som har startat alla dessa projekt i slummen och då blev jag inbjuden till en rundtur i området för att få en bättre bild på vad som händer och vad som har hänt sedan hon kom hit för fyra år sedan.
Det var väldigt intressant att se. Det har hänt mycket i det här området och det kommer hända mycket mer. Just det området är ett av de slumområdena som inte längre har så mycket tält utan det har byggts många hus och fler är på gång ett tecken på att fler har jobb och med det stärks ekonomin i området. Men trots det är det ändå fattiga människor.
Det är med blandade känslor man vandrar runt i dessa områden då man får se mycket jobbiga saker. Det är svårt att förstå att stora familjer delar sina bostäder med alla tänkbara djur. De lagar mat över eldar och går på gemensamma toaletter som regeringen har byggt. Stanken är olidlig på vissa ställen och det är smutsigt. Men samtidigt som man går där möts man av enorma leenden, människorna man möter är glada och vill väldigt gärna hälsa på en. Har man en kamera så vill de gärna bli fotade.
Men jag kunde inte fota något eftersom jag kände att jag vill respektera dessa människor och inte klampa in som en turist som är på zoo och som ska fota allt och alla. Tänk er själva att det skulle komma någon på er gata och börja fota er när ni står och lagar mat eller tvättar era kläder. Det skulle nog kännas väldigt jobbigt.

På fredagen gjorde jag min första dag som volontär på ett arbetscentrum för kvinnor i samma område. Women Busines Unit är ett projekt som också startats av Tineke där kvinnor i området har möjlighet att komma och arbeta och lära sig vad det innebär att ha ett arbete.

Under helgen var Jörgen hemma och det var en riktigt skön helg med bra blandning. Vi var ute och och middag två kvällar. På lördagen hade vi middagsgäster två av Jörgens svenska kollegor som är här under en kort tid. När de varit ute på site står kött och husmanskost högt på önskelistan. Det är alltså ingen idé att föreslå att gå och äta indiskt. Så jag lagade mat och då blev det potatisgratäng med stekt fläskfilé, sallad och franska ostar.
Vi hann ta promenader, fika och slappa, riktigt skönt. Bara för att Jörgen skulle kunna ladda batterierna för ännu en vecka på site hos kunder.


Så här kan det se ut när Jörgen är hemma och mellanlandar. Den här bilden är tagen för två veckor sedan. Varför nöja sig med en dator?

Onsdag kvällen

I går gjorde jag en sån där impuls grej som jag efteråt är så nöjd att jag verkligen gjorde. Det började med att jag i tisdagskväll fick ett mail med en inbjudan till en dansuppvisning. Jag tänkte att jag har inget annat för mig så jag kan väl åka dit och se vad det är för något. I värsta fall är det bara att åka hem igen om det inte är vad jag trott. Eftersom jag inte hade några förväntningar så kunde det bara bli bra och det blev det.
Det var en dansuppvisning som framfördes av en professionell dans/teatergrupp, W-Ish, som i huvudsak vill inspirera barn och ungdomar, i de mindre privilegierade områdena i Bangalore, till att kanske börja dansa och ha möjlighet att visa upp sina talanger.

Nu har de startat ett projekt som heter "Nimma vedike 2010". Till det har de haft uttagningar där barn och ungdomar har fått visa upp sina talanger. 20 st har blivit utvalda att delta i projektet och dessa 20 visade också upp vad de lärt sig, under en tre dagars workshop, som de hade förra veckan. Det var otroligt roligt att se vad de lärt sig och vilken glädje det finns i dansen.
Här kan ni se ett litet klipp från en av danserna.



Det här projektet är ganska unikt i Indien då man börjat med att killar och tjejer dansar tillsammans på scen. Eftersom jag själv provat på lite av stilen här vet jag att det inte är helt lätt att lära sig.

Inbjudan fick jag av den kvinnan som startat alla de olika projekt som jag har och kommer vara volontär i, hon är en otrolig inspirations källa och har gjort mycket bra saker, i ett av Bangalores slumområde. Sommaraktiviteten var ett av dessa projekt.
På uppvisningen var hon och jag de enda som inte kan språket här så för oss blev det en hel del gissande på vad som sas på scen. Hon var visserligen insatt i allt och hade lite koll så hon kunde förklara för mig.



En annan rolig sak var att jag fick se lite hur indierna beter sig på såna här tillställningar. I mitten av föreställningen blev det en presentation av de som varit betydelsefulla för projektet. De fick gå upp på scenen och blev presenterade av en kille sedan skulle var och en säga några ord om projektet.


En av dessa var den här mannen, som jag förstod det som, var en politiker eller representant från delstats regeringen. När han satt där på scen så ringde telefonen ett antal gånger en gång svarade han sedan satt han och bläddrade i en broschyr som han hade med sig upp. Jag kunde faktiskt bara le för det är tydligen så det är.

Roligt inslag i vardagen

Klicka på bilden för att få den större

Den här fick Jörgen och jag på mail från en vänlig en på Scania. Vi som bor här skrattar gott åt den för det är precis så det känns ibland när man pratar i telefon.

Just nu!

Idag har jag återigen varit i slummen för att besöka en skola och en affärs enhet för kvinnor. Detta för att att se vad jag ska fortsätta volontärarbeta med. Skolarbetet börjar inte förrän i Augusti men affärsenheten för kvinnor är i full gång så det blir till att börja med redan på Fredag.
DÅ ska jag dit för att se vad det verkligen innebär att vara där som volontär. I huvudsak gäller det för oss volontärer att vara mentorer för kvinnorna och kvalitets kontrollera det saker kvinnorna tillverkar.

Blommor till balkongen

Förra måndagen var det åter igen dags för Kristin och mig att ge oss ut på en så kallad road trip., Den här gången blev det inte så långt utan vi tog oss till Lalbag en park i centrala Bengalore. Vårt mål för dagen var att hitta lite blommor och plantor att ha på våra balkonger.
Först åt vi en picknick i parken innan vi gick till handelsträdgården som ligger i anslutning. Jag var lite oroligt att jag inte skulle hitta några blommor. Man vet ju inte vad som finns här. Men min oro blev genast lugnad när vi kom in. Det såg ut nästan som på en svensk handelsträdgård bara det att det finns lite mer konstiga djur här och fler, för mig, exotiska blommor. Men jag hittade även såna som vi har hemma. Jag var på jakt efter lite blommor eftersom jag redan har gröna växter på balkongen. Så mitt mål var blommorna medan Kristin även letade lite större växter.
Självklart fick vi hjälp av en liten tant som kånkade och bar alla växter, jag kände mig väldigt dum att den lilla tanten skulle bära mina stora plantor. Men det är så det fungerar här för så fort jag erbjöd mig att bära plantorna så kom hon och puttade bort mig. Så där gick vi två runt med vår handväskor på axlarna och bara pekade vilka vi ville ha.




Här får ni en glimt av lilla tanten och dagens fynd. Jag är jättenöjd.

Det är väldigt krångligt att betala i det här landet och här var verkligen inget undantag. Lilla tanten som hjälpte oss var där, sedan kom det en man som läste på krukorna vad varje växt kostade medan en tredje tant skrev som på ett handskrivet kvitto. Sedan fick man det kvittot för att gå till en kassa där en kille till satt och skrev in allt på datorn, man betalade till en annan och så fick vi ett maskinskrivet kvitto som blev stämplat först av henne och sedan i vakten som man passerar på vägen ut. Jag kan tycka att det tillslut var lite väl många som hjälpte oss, men det fick vi till slut reda på varför. För när alla växter var lastade i bilarna då skulle de alla ha dricks. När det blev så många fick de inte så mycket var. Då jag kan tycka att de andra som kom på slutet bara ville ha pengar utan att ha hjälp oss så mycket. Men det är inte så konstigt här att det händer. Det är bara det att det är väldigt svårt att veta när ska man ge och när man inte ska ge och hur mycket.

Idag var jag iväg och köpte lite krukor så att växterna fick komma ner i lite mer jord så nu har jag det jätte fint på balkongen.

Just nu!

Har bakat kanelbullar. Doftar ljuvligt i lägenheten. Jag fick torrjäst av mamma på posten och de verkar fungera bättre än de torrjästen de har här. Nu blir det bulle och mjölk.