Shiv Temple

 När man har besök gäller det att dra runt så mycket som möjligt för att de ska få så många olika intryck med sig hem och den här gången är inget undantag. Nu har jag haft My här i en vecka och hon kommer stanna några dagar till. Vi har hunnit med en hel del och i lördags tog jag med mig henne till ett tempel jag hade hört talas om. Är man i Indien ska man väl ändå besöka ett tempel tyckte jag. Jag har inte varit där tidigare men visste att det skulle vara lite kommersiellt och det visade det sig att det här templet var något utöver det vanliga.

Trafik i Indien

Nu när man varit i Sverige några gånger sedan vi flyttade hit kan man tro att man skulle vara van vid trafiken och allt som hör till. Men konstigt nog så verkar det som man aldrig kan vänja sig. Det tar alltid några dagar innan det värsta har lagt sig. Men det finns alltid saker som man int evänjer sig. vid.
Dels deras sätt att alltid fylla luckor och deras förmåga att alltid försöka tränga sig fram på minimal yta vilket ofta medför än mer kaos än det reda var innan de trängde sig fram.

Oförutsedda stopp

Som många av er redan vet tar det alltid lite tid att transportera sig i den här stan. Mycket trafik och inte alltid så bra ordning på alla olika fordon som rör sig på gatorna. Men man tar sig fram och får räkna med att det tar tid. Många fråga ofta hur långt det är till vissa ställen men så kan man inte räkna här, utan i Bangalore räknar man i tid. Till många platser har jag lärt hur lång tid det bör ta. Men sen kan oförutsedda sker inträffa och det tar längre tid ändå.

Som den här torsdagen när jag var på väg till Leela Palace på OWC coffee morning. Dit har jag lärt mig att det tar ganska precis 30 minuter en vanlig dag.

Men den här dagen tog det lite längre tid då vi plötsligt hamnade i någon slags "festival" som det närliggande templet hade. Först trodde jag det var en olycka som inträffat innan efter några minuter kom fram och fick syn på dessa ekipage och jag hörde trummorna, musiken och såg allt folk.

Massor med folk och en riktig folkfest mitt på gatan. Då kan man inte annat än att le. Vilka kreationer de hade gjort. Stora vagnar som var dekorerade. Några personer som kämpade med att dra vagnarna och det såg riktigt tungt ut.

En grupp som trummade och spelade och det kändes som en riktigt trevlig stämning förutom att trafiken stod nästan helt stilla eftersom vagnarna skulle transporteras mot trafiken. Bussar hade svårt att ta sig förbi och alla bilar som skulle passera fick tränga sig förbi. Men efter en stunds köande så tog vi oss ändå förbi och efter flöt trafiken på riktigt bra.

Det var inte helt klart vad de firade men som vår chaufför sa så var det en "festival" som det väldigt ofta är här.

Jag brukar ofta tänka när jag sitter i bilen att det är som en film som spelas upp utanför fönstret. Det är alltid något som pågår och jag får se det på min filmduk (vindrutan) ibland tokigheter, ibland märkliga saker, ibland roliga saker som man fnissar åt, ibland absurda saker och ibland härliga saker. Inne i stan kan det aldrig bli tråkigt, bara det att man ibland kan sakna att ha någon att dela det med eftersom chauffören inte alltid förstår varför jag skrattar, suckar eller bara skakar på huvudet. För det här är ju hans vardag han vet inget annat än den här trafiken och sättet att leva.

Ny bil och Chaufför

Ni får ursäkta mitt dåliga uppdaternade på nyheter på bloggen. Men den senaste tiden har mycket av min energi gått åt på de chaufförer jag haft.
För att ta hela historien från början. Vi får inte köra bil själva här utan måste ha en chaufför därför hyr vi bil och chauffören från en uthyrningsfirma. Det är ganksa bra för fungerar det inte med chauffören kan man lätt byta ut honom och om han behöver vara ledig får man en ersättare. Men i det här fallet var det tvärt om. Det var chauffören som sa upp sig då bilfirman flyttade sin verksamhet 30km längre från det gamla kontoret och det blev för långt hemmifrån för honom. Det finns ingen möjlighet att ta sig så lång på morgonen inom någon rimlig tid så då sa han upp sig. Idet här landet har de anställda inga direkta rättigheter samtidigt som de inte heller har några skyldigheter.
Vår helt fantastiska chaufför försvann därför inom loppet av en vecka och efter det har det varit riktigt jobbigt.

Man är väldigt beroende av att ha en bil varje dag då de kommunala färdmedel inte är att rekomendera och det är långa avstånden gör att man inte kan ta sig till fots.
Så under hela förra veckan hade jag olika chaufförer varje dag. För mig som spenderar mycket tid i bilen är det viktigt att det fungerar med den som kör, men eftersom jag inte visste om personen skulle bli långvarig kände jag inte för att lära känna dem. Dessutom måste man alltid tjata om att de ska bära bilbälte, påpeka att de måste köra lite lugnare och få dem att inte tuta så mycket, bara när det är riktigt nödvändigt. Det är inte heller så säkert att det hittar till de mest vanliga platserna och om inte de vet vart vi ska hur sjutton ska jag veta?

I tisdagen fick jag inte ens någon bil jag väntade hela dagen men icke. På onsdagen kom det en kille (Shanthkuma) och på torsdagen kom det ytterligare en (Jagdish) tydligen den som var tänkt att köra oss på heltid. Men det fick jag förstås inte veta förrän vi sagt upp kontraktet och på fredagen kom det ytterligare en kille (Mooses).
På torsdagen sa Jagdish att han skulle komma igen på måndagen och vi bestämde en tid då. På måndagen kom han inte vid avtalad tid och då var det bara att ringa runt och se vart han tagit vägen. Han dök upp en timme för sent utan ursäkter men när jag frågade varför han var sen föröskte han med att bilnyckeln hade försvunnit tre dagar tidigare, jag sa att det inte var någon godkänd anledning från en bilfirma att de inte har extra nycklar och konstigt då att den dök upp precis när jag skulle ha bilen. Jag måste vara magisk. Efter det tröttnade vi alla tre, Jörgen, Jag och Exportrådet som hjälper oss med hyrbilen. Då sa vi upp kontraktet och anlitade en ny firma. Som sagt inga rättigheter och skyldigheter. Från en dag till den andra händer det saker här.

Så nu har vi en ny bil och en ny Chaufför. Han visar tyvärr inte den glans som vår förra men jag får inte var hård nu utan ge honom en chans. Men det måste ändå kännas rätt i magen eftersom vi kommer spendera mycket tid tillsammans. Det känns även lite jobbigt nu när man kände att jag börjar komma in i livet i Indien så är det bara att börja om från början med att lära upp en ny kille de platser jag vill åka till. Men det är väl ändå det här som är "charmen" med att bo i ett annat land med en ny kultur.