Borneo semester del 2

Andra delen från vår semester kommer här. Efter att vi vilat ut i Kota kinabalu var det dags att ta flyget över ön till staden Sandakan. En stad som inte är något att turista i utan mer ett mellan ställe för vidare färd ut till de många öarna utanför.
En natt fick det ändå bli i Sandakan och vi var ut en sväng på stan för att konstatera att det inte var så mycket att se. På kvällen tog vi en fika på en bar längs med kajen och tittade på folk och snackade. Vi sparade krutet till följande dag då vi skulle ta oss ut till Lankayan en paradis ö 90 minuters båtresa från Sandakan.

Med låga förväntningar på ölivet och en skumpig båtresa möttes vi av de här när vi kom fram. Alla förväntningar var uppnådda och lite därtill. Vi kände alla tre att det här skulle vi nog klara av att bo några nätter.  Det här är verkligen något man bara kan drömma om innan och nu var vi i drömmen. Det blev just den här ön var för att Jörgen och Peter skulle dyka och det fanns ett bra dykcentra här och vi blivit rekommenderade av en resebyrå. Visste alltså inte så mycekt om ön innan.

Dykningen var helt ok tyvärr lite dålig sikt, grabbarna dök tre gånger om dagen två av dagarna medan jag gjorde ett provapå dyk med instruktör en av dagarna. Resten av tiden spenderade jag i solstolen eller snorklandes i vattnet när de andra var under vattnet. All inclusive var måttot och det bjöds på den i särklass bästa maten på hela resan.

Det blev en hel del slappande, så det kändes som man nästan bara gick mellan solstolen och matbordet. Men konstigt nog var man alltid hungrig när det vankades mat. Mattiderna var strikta och helt anpassade för att passa in med dykningen vilket var väldigt skönt. Lite utsikt från vårt lilla hus vilket man inte mådde så dåligt av. 

Vi fick se väldigt mycket djur både i vattnet och på land får göra ett eget inlägg om livet under vattnet.  Men höjdpunkten var nog ändå när vi fick vara med och släppa lös nykläckta sköldpassungar och se en enorm sköldpadda lägga ägg i sanden.

Vi hade också en sköldpadda som tagit sig upp på land precis bredvid vårt lilla hus vi bodde i och kunde beskåda allt på väldigt nära håll. Det var inga små akvarie sköldpaddor precis, skölden var 1meter lång och 50cm bred väldigt mäktigt att se hur det går till när de lägger ägg. Svårt bara att fota eftersom man inte fick använda blixt.

På ön jobbade ett helt team med att att bevara sköldpaddorna genom att gräva upp äggen och lägga ner dem under sanden på ett säkert ställe. Det fördes noga statistik över hur många ägg varje djur lägger och sedan hur många som kläcks och släpps ut. Ett mycket bra initiativ tycker jag. Sen kan man tycka att et blir lite av ett jippo när 10 tal turister stå och stirrar på en sköldpadda som lägger ägg. Men jag tog en promenad runt ön dagen efter och jag såg fyra färska spår så det var fler som la ägg kvällen innan som ingen stirrade på, kändes därför bra att det var organiserat så passa att de kunde visade en per kväll för oss så inte alla springer runt och stör.

Efter tre fantastiska dagar på ön var det dags att åka tillbaka till fastlandet. Det blev ett svårt avsked men också tvunget. Tack vare att båten gick vid 7 på morgonen hann vi också med en tur för att titta på de här kompisarna.

Vi hade tur utan att veta om det att urangutang rehabiliterings centret låg inte alls så långt utan för Sandakan så vi avslutade resan med en tur i djungeln och tittade på våra jämlikar. Nån sa att de är lika människan till 94%. Vet inte vad man ska säga, lite håriga för min smak. Men annars rätt coola. 

Jag sa till Jörgen att det var inte meningen att vi skulle åka till Borneo i Mars, eftersom vi då skulle ha missat allt det här. Nu blev det Borneo på ett helt annat sätt an vi planerade då vilket vi är väldigt nöjda med. Tack också bästa resesällskapet Peter för att du släpade runt på oss småglin eller vad du kallade oss gamle man.