På lördagen bokade vi resten av resan och via en kompis, kompis ordnde vi boende i Phuket. Allt känndes bra vi fick lite snabbt googla på Phuket för att se vad som finns att se och göra förutom , stranden och bananpannkakor.
Dagen blev i övrigt en riktigt lugn och slapp dag, vi var iväg och åt lunch och växlade pengar. Nu fick vi lite mer tid att tänka igenom packningen och ordna med lite små saker vi inte hunnit med innan.
På kvällen drog vi iväg till flygplatsen igen, vår chaufför skämtade med oss när han släppte av oss om han skule stanna men vi sa båda att det behöver han inte eftersom vi hade varit noga med att boka rätt dag och att vi SKULLE iväg.
Vi checkade in bagget, fyllde i våra emigration-lappar, sen kom vi inte så mycket längre kan man säga. I passkontrollen blev jag förbi släppt men inte Jörgen. Vi blev helt enkelt inte utsläppta ur landet. Fanns inget vi kunde göra inte ens betala någon straffavgift (som annars brukar kunna lösa det mesta här) utan bara, tyvärr ni får inte åka och lite rycka på axlarna.
Då visade det sig att han saknade ett papper som talar om att han är registrerad i landet. Vi hade tolkat det som att om man varit här i mer än 14 dagar behövde man pappret men tydligen behöver man det när man bara varit häri 6 dagar oavsett.
Dumt av oss att inte kolla upp det innan och tagit oss tiden att ordan med det pappret men konstigt att det inte gick att lösa något tillfälligt på plats. Men det är så det är.
Arga, ledsna och grymt besvikna fick vi åter igen ringa vår chaufför som fick komma och hämta oss.
PÅ vägen hem grät jag riktiga "lilleskutt" tårar av trötthet, uppgivenhet, besvikelse ja just då var det många känslor som kom upp.
Nu på morgonen har jag försökt sova ut och landat i allt det här. Men i det hela mår vi bra inget har hänt oss mer än att det saknas lite papper.
Men det är bara det att jag börjar bli lite väl skrockfull nu, ska vi våga oss iväg, det känns som någon försöker tala om något för oss att vi inte ska åka på den här efterlängtade semestern. Vad händer om vi lyckas komma iväg? Ja nu vet jag att man inte får tänka så och i morgon har jag nog glömt dessa tankar.
Vi får väl se om det blir någon semester fortsättning följer.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar