Nytt försök!

Jaha då gör vi ytterligare ett försök till att komma iväg på semester. Tre dagar efter beräknad avfärd. Men nu har vi bokat biljetter till rätt dag. 29Mars 00.30 och pappret som saknades sist har vi nu.
En hel dag har det tagit att ordna med papperna och då hade vi nog tur. Eller så är det andra som haft otur.

Då tänkte jag att ni ska få en liten inblick i hur det går till att bli registrerad i det här landet.
Eftersom det är Jörgen som är här av en anledning och jag bara medföljare så är det han som behöver ordna med mest papper.
Jag räknade ut att det är ungefär 10 st olika dokument som måste bifogas, det är anställningsbevis, passkopior, hyreskontrakt osv. En del roddande med att bara få ihop alla papper. Det ska skrivas ut på scaniabrevpapper och skrivas under av olika personer. Det ordande vi med under förmiddagen på Jörgens kontor. Ett tag fick jag känslan av att jag fick följa med en dag på pappas jobb så jag fick ett papper och en penna och satt ner och ritade en stund. Ser ni likheten med scaniabilen på musmattan?
En femåring var det ja.

När vi trodde att alla papper var klara drog vi iväg till FRRO (Foreingers Regional Registration officer)där mötte vi upp en kille som skulle hjälpa oss med registreringen (trodde vi) men han fick inte hänga med in utan hjälpte oss att lägga alla papper i ordning(1). Sedan fick vi gå in och ta en nummerlapp och sitta ner och vänta tills det var vår tur.


När vår tur var fick vi gå fram till en disk och visa upp våra dokument(2), när de sett att allt var med och markerat lite i papperna så fick vi gå upp en våning och sätta oss och vänta på vår tur igen.


När det blev vår tur där gick vi till nästa disk och en annan kille kollande igenom alla papper(3) och då fick vi reda på att ett dokument saknades. (Vi blev genast lite oroliga att vi inte skulle få några papper idag) Men han talade om att när vi kommer tillbaka senare kunde vi ta med oss det dokumentet puh!
Efter honom gick vi till en kvinna i andra änden av disken och visade papprena igen(4) för att hon sedan skulle skicka in oss till direktören på kontoret(5) gissa vad han gjorde, jo han tog en titt på alla papper. Efter det fick vi gå fram till en lucka och lämna in buntarna med papper(6) han meddelande att vi kunde komma tillbaka vid 15.30 med pappret som saknades så skulle vi få våra papper. Då var klockan 13.30 och vi var ganska hungriga.
Vi tog en lunch och stressade tillbaka till Jörgens kontor och fick dem där att hjälpa oss med det pappret som saknades. Sedan tillbaka till FRRO i föhoppningen att pappret skulle ligga klart där.

Inte helt lätt att skynda på saker när man måste ta sig fram i den här trafiken som är. Men det gick bra mycket tackvare vår eminenta chaufförs som hittar genvägar.

När vi kom tillbaka lite senare än 15.30 var det lite mer kaos, det var visst fler som skulle komma tillbaka och hämta papper, men det löste sig och en timme senare hade vi våra papper. Jag hann bli lite orolig att vi inte skulle få våra papper innan de stänger eller att vi inte skulle veta innan vi var tvungna att boka om vår resa (igen)men det löste sig men innan vi fick vår papper var det två till som skulle godkänna (7,8) innan vi fick de slutgiltiga dokumenten, skriva under dem i tre exemlar och sedan få åka hem. Nu hoppas jag att vi kommer iväg men det finns några saker kvar som kan stoppa oss som tex tekniskt fel på planet så det är inställt.

Men som vi sa till varandra förut idag att det här stärker oss och med lite motgångar så uppskattar man det lilla lite mer. Ha en sköna vecka vart ni än befinner er.

Semester start del 2

På lördagen bokade vi resten av resan och via en kompis, kompis ordnde vi boende i Phuket. Allt känndes bra vi fick lite snabbt googla på Phuket för att se vad som finns att se och göra förutom , stranden och bananpannkakor.

Dagen blev i övrigt en riktigt lugn och slapp dag, vi var iväg och åt lunch och växlade pengar. Nu fick vi lite mer tid att tänka igenom packningen och ordna med lite små saker vi inte hunnit med innan.

På kvällen drog vi iväg till flygplatsen igen, vår chaufför skämtade med oss när han släppte av oss om han skule stanna men vi sa båda att det behöver han inte eftersom vi hade varit noga med att boka rätt dag och att vi SKULLE iväg.

Vi checkade in bagget, fyllde i våra emigration-lappar, sen kom vi inte så mycket längre kan man säga. I passkontrollen blev jag förbi släppt men inte Jörgen. Vi blev helt enkelt inte utsläppta ur landet. Fanns inget vi kunde göra inte ens betala någon straffavgift (som annars brukar kunna lösa det mesta här) utan bara, tyvärr ni får inte åka och lite rycka på axlarna.

Då visade det sig att han saknade ett papper som talar om att han är registrerad i landet. Vi hade tolkat det som att om man varit här i mer än 14 dagar behövde man pappret men tydligen behöver man det när man bara varit häri 6 dagar oavsett.
Dumt av oss att inte kolla upp det innan och tagit oss tiden att ordan med det pappret men konstigt att det inte gick att lösa något tillfälligt på plats. Men det är så det är.
Arga, ledsna och grymt besvikna fick vi åter igen ringa vår chaufför som fick komma och hämta oss.

PÅ vägen hem grät jag riktiga "lilleskutt" tårar av trötthet, uppgivenhet, besvikelse ja just då var det många känslor som kom upp.
Nu på morgonen har jag försökt sova ut och landat i allt det här. Men i det hela mår vi bra inget har hänt oss mer än att det saknas lite papper.

Men det är bara det att jag börjar bli lite väl skrockfull nu, ska vi våga oss iväg, det känns som någon försöker tala om något för oss att vi inte ska åka på den här efterlängtade semestern. Vad händer om vi lyckas komma iväg? Ja nu vet jag att man inte får tänka så och i morgon har jag nog glömt dessa tankar.

Vi får väl se om det blir någon semester fortsättning följer.....

Semesterstart del 1

Ja i vilken ände ska man börja? Den här semestern verkar det inte som vi var förtjänta. Vi är nu tillbaka på ruta ett efter andra gången. Altså vår lägenhet i Bangalore.
Här kommer historien:
Jörgen kom hem sent torsdgskväll, åkte till jobbet fredag morgon kommer hem på eftermiddagen och fortsätter jobba hemma. Alltså full fart för honom in i det sista. Jag får den briljanta ideén att titta på vilket väder det ska vara på Borneo, det visar sig att det skulle vara regn varje dag, då börjar vi vela om vi ska åka dit, mitt i regn säsongen, Jörgen kännde sig inte helt bra i magen och kände inte att sitta på ett plan skulle vara det bästa. Skulle vi boka om resan till lördagen, skulle vi skippa Borneo den här gången.

Efter mycket velande fram och tillbaka bestämde vi oss för att åka till flyget så fick vi lösa magåkommor på plats och eventuellt avbryta resan om han kände sig sämre eller lösa sånt på plats.

Väl på flygplatsen vinkade vi av vår chaufför och tog oss in, bara det att när vi kommer fram till incheckningen medelar tjejen där vänligt att den här resan skulle ha gjorts ett dygn tidigare....

VI hade altså bokat fel datum, för 00.20 är ju en ny dag. Vårt flyg som vi hade tänkt åka med skull alltså vara bokat till den 26 mars kl 00.20 och inte 25 mars kl 00.20 som biljetten visade. Vi var altså för sena. Jag ville se våra miner just då. Men det var bara att lyfta av väskorna igen och föröska komma på vad vi skulle göra. Som tur var hade vi inget boende bokat på Borneo så vi skulle inte missa något där.

Det skulle gå ett flyg till Bankok kl 1 på natten så vi försökte ordna med biljetter till det, men som tur var fick vi inte några biljetter då av många anledningar.
Så efter en del telefonsamtal och prat med några killar på flygplatsen var det bara att åka hem och försöka hitta några nya biljetter.
När vi kom hem vid 1 tiden la vi oss i sängen med datorn och letade snabbt fram lite nya biljetter, men nu hade vi ändrat resplanen och tänkte ta en "Svennesemester" i Phuket, Thailand. Sagt och gjort biljetter bokades till Bankok och vi somnade med ett leende på läpparna vad konstigt det kan bli. Det blir inte alltid som man tänkt. Men, men det löser sig ju på något sätt tänkte vi och vilken historia att dra för sina barnbarn i framtiden.

Fortsättning följer.......

Semester!

Nu drar vi iväg på en välbehövlig semester i en vecka. Den här gången blir det Borneo i Malayisa.
Ett krav har jag haft inför den här resan är att vi inte ska ha med några datorer eller telefoner med internet uppkoppling. Utan nu ska det bara vara avkoppkling. För att komm hem med nya krafter. Vi får se hur det går då vi båda är ganska beroende av internet och allt det innebär. Men jag tror det ska gå bra en bra bok,kortlek och ipod iväskan så löser det sig nog.
Bikinin, löparskorna och solkräm är också nerpackat. Men insåg just att det även kan bli lite blött uppigrån så regnjackan åker också med. Får se vad vi hittar på att göra. Inget speciella planer mer än att umgås och ta det lugnt.
Hörs om en vecka igen.

Andra veckan i Sverige

Andra veckan inledde jag med en tur till Linköping för att hälsa på en kompis och min gudson. det var några intensiva timmar men roligt att träffa dem.
resten av veckan gick mest åt till att plugga. På kvällarna tog vi det ganska lugnt, det var skönt den här gången var att vi inte var jätteuppbokade eftersom Jörgen hade jetlag och somnade vid nio varje kväll och jag hann koncentrera mig på studierna.


Utsikt från vår lägenhet.Inte illa Södertälje kan vara riktigt fint.


Men en spelkväll blev det i Stockholm, När och fjärran, tyvärr fick jag inte så många frågor om Indien så jag vann inte utan det gjorde den som hade fuskat mest och pluggat på alla frågor. Hihi jag är ingen dålig förlorare.

Våra visum blev klara redan under min andra vecka. Så konstigt men det var inga problem med visumen. De blev klara från en dag till den andra. Men sen var det det här med att få tillbaka passen som tog lite tid.

Fredagen fick vi ett infall och tog tåget upp till Stockholm för att äta middag, det går bra när man bor fem minuter från tågstationen. En tur på Södermalm blev det och en grekisk restaurang för att fira att vi fått visumen och ett år i Indien. Hur man nu kan göra det på en grekisk restaurang och dricka en cosmopolitan.
Få ihop den ekvationen.


På helgen var vi på Vildmarksmässan/Båtmässan och drömde oss bort. Ytterligare en sväng till Södermalm blev det. Innan det var dags att bege sig hemåt för att på kvällen åka ut till Hölö på middag med vänner.
Då var det bussen som gällde igen, det gick bra men tyvärr blev kvällen alldeles för kort då sista bussen gick vid 22.

På söndagen blev det en tur till huset. Min supersnälla pappa ska hjälpa oss att sätta in fönster på övervåningen nu när vi är borta. Så vi var tvugna att åka dit och tala om hur vi vill ha det.

Det här ser jag från mitt fönster

Har precis avslutat min lunch och sitter och tittar ut genom fönstret. Vi har ingen flådig utsikt med härliga vidder från matrumsfönstret men en titt då och då blir det ändå.
Ibland ser man en papegoja flyga förbi, ibland en glada men mest ser man knäppa duvor som limmar på varandra eller bara går runt och ser läskiga ut.

Men idag såg jag det här:

För er som inte ser så står det ett gäng killar med varsin slägga som håller på att riva huset.

Alla sätt är bra utom de dåliga. Ibland (eller ganska ofta)kan jag faktiskt tycka lite synd om folket här. Jag tycker det ser ganska farligt och tungt ut. Men det är väl det billigaste sättet att riva ett hus. Skicka upp några män på toppen, i det här fallet ca fem våningar och låt dem börja hugga så om några veckor så har vi nog lyckats få bort huset.

Längst ner gissar jag att det är kvinnor (och barn, tyvärr) som bär bort byggresterna på små fat till en lastbil som sedan transporterar bort resterna.

Hemma igen!

Nu är vi tillbaka i Bangalore. Eller åtminstone jag, Jörgen har redan hunnit dra ut på nya äventyr. Närmare bestämt åkte han hemifrån redan kl 4.30 i morse. För mig (och för honom) var det det det mest galna vi gjort. Vi går fortfarande på Sverige tid och då blir det här med tider helt knasigt. Tänk er att ni tar er en liten lur i soffan vid 7 på kvällen, vaknar vid 24 och måste gå upp och byta om till pyjamas och sedan försöka somna om. Inte helt lätt och när man väl somnat om är det helt omöjligt att vakna. Även om jag gick och la mig när han åkt ville jag ändå gå upp vid 7 för att komma in i tiden här igen. Vi är båda lite sliten idag, men skönt att vara tillbaka.

Resan hit gick bra, Jörgen tog med sig sin cykel hit. Kändes lite galet när vi var tvungna att ta släpkärra till Arlanda för att få med den dit, på Arlanda sov vi på hotell så det var bara att baxa in kartongen i hotellets förvaringsrum för att sedan på morgonen kunna checka in den.



Många blickar fick vi mot oss. Men allt gick väldigt bra. Alla våra väskor närmare bestämt de tre incheckade och cykeln kom fram utan problem till Bangalore.

Igår premiär cyklade Jörgen och för er som tror att han varit ute och cyklat i trafiken säger jag bara NEJ! Det har han inte. Det får han inte heller. Han använder cykeln i trainern. Eller som en kompis här sa: kan inte du heller cykla och måste ha stödhjul.


Vår chaufför som kom och mötte oss på flygplatsen kläckte den bästa kommentaren, But Sir du behöver väl inte träna du är ju redan slim....om du tränar mer kommer du se ut som mig så log han stort, men tyckte nog att vi var lite knasiga också. Jag skrattade högt för vår chaufför är som en liten vandrande pinne i storlek.

Första veckan i Sverige

Första veckan av tre i Sverige kan sammanfattas med orden syskonbarn, muffinsbak, studier, födelsedagskalas, sofförsäljning, sol, löpning och ännu mer studier.

Några dagar hann jag mysa en del med mina syskonbarn när de tillbringade några dagar av sportlovet hos mormor och morfar.
Bra med diskhjälp! Det blev nästan bråk om vem som skulle få diska men vi löste det bra då den ena fick diska och den andra fick göra muffins.




Jag hann med en sväng till Kolmåsrden med min syster och hennes barn. Där var det sportlovsaktiviteter och en del djur fick vi se. Men höjdpunkten var nog ändå, för mig, delfinerna en rolig och underhållande föreställning.





Jag var med mamma och pappa och firade min farbror som fyllde år och där bjöds det på ärtsoppa med punsch och pannkakstårta, det var ju torsdag. Kul med lite typiskt svenskt och att träffa dem.

Jag hann med mycket studier, jag lyckades också sälja våra soffor som stått hos mamma och pappa i ett år. Det gick väldigt fort den här gången att bli av med dem och det är riktigt skönt att det blev av nu. Men man brukar ju säga tredje gången gillt.


På fredagen var jag till Arlanda och hämtade Jörgen som var som ett kolli, 14 timmars flygresa från Mongoliet via peking och Istanbul och med 7 timmars tidsskillnad så blev det inte så mycket till sällskap på på kvällen men en middag i Södertälje lyckades vi få till. Vi "flyttade" även in i vårt tillfälliga boende, en etta i Södertälje som vi fått genom Scania.

På helgen var vi på femårskalas i Tumba och där bjöds det på tårta och lite senare blev det disco med melodifestivallåtar och popcorn. En vild tillställning med andra ord. Till och från Tumba åkte vi pendeltåg, då vi inte har någon bil nu när vi är hemma.
På Söndagen toppade vi med en busstur ut till Hölö, det var en nygammal upplevelse. Som Jörgen uttryckte det ena dagen i Monogoliet och nästa dag på en slbuss till Hölö här har vi ytterligheterna i upplevelser. Men det gick bra och det är så vi tagit oss fram och tillbaka under vistelsen här.