Tanken med produkterna som tillverkas är att vi ska tänka återvinning och just nu arbetar kvinnorna med två olika tekniker.
Den ena är att väva väskor av gamla "festis" tetra pak.
Man klipper av toppen och botten och tvättar förpackningarn i såpvatten för att sedan klippa dem i remsor och "väva" ihop själva skalet till väskorna.
Här är ett gäng förpackningar som ligger på tork efter att de blivit tvättade. Det är viktigt att de torkar ordentligt innan man fortsätter arbeta med dem.
När väska är i önskad storlek skickas den i väg till en skräddare som syr i ett innertyg och sätter på axelremmar och sprejar på ett skydd på kartongsidan för att få en mer hållbar produkt.
SÅ här ser dessa väskor ut när de är klara.
Den andra tekniken är att brodera olika mönster med garn på gamla rissäckar.
Såhär ser säckarna ut när de kommer till oss innan de är tvättade och tillskurna.
När säcken är tvättad och torr klipper de ut den storlek det ska vara på den modell som de ska göra. De arbetar med fler olika modeller i den här tekniken.
Som ni ser sitter kvinnorna på golvet och arbetar.
Även de här väskorna görs färdiga hos en skräddare som syr ihop hela väskan. Det är otroligt fint arbete som de gör och många små detaljer.
Här är en laptopväska för kvinnor
Laptopväska och aftonväskor
Mer aftonväska
För att ta vara på så mycket som möjligt av materialet hittar vi på andra produkter som kan göras. Här är tex skärp en annan sak som de gjort är nyckelfodral
Nu är det inte så att varken vi som volontärer eller kvinnorna är de som designar produkterna eller är ansvarig för designen utan det är en som är anställd i projektet och är yterst ansvarig för design och form. Det är alltså hon som kommer på de olika idéerna med modeller och har mesta kontakten med skräddaren.
ANU är varumärket på de produkterna. Det är ett namn som de själva har kommit fram till. ANU är ett Indiskt namn som är enkelt och kort att skriva därför känndes det som ett bra varunmärkesnamn.
Som volontär är vi där tre timmar om dagen jag är där tre timmar på fredagar och resten av veckan är det andra volontärer som är där. Vår uppgift som volontärer är att i första hand att stöta och se till att alls som ska göras på en dag blir gjort. Se till att kvinnorna inte sitter och pratar bort tiden osv Men vi har även ett stort ansvar i att hjälpa dessa kvinnor med sånt som vi tycker är självklart att deras barn måste äta frukos, prata hygien och hälsa. Nu har vi även börjat med att lära dem engelska, fler av dem kan prata ganska bra engelska medan vissa knappt kan ett ord så det är väldigt viktigt för dem att lära sig. Det är så svårt att förklara vad vi gör exakt eftersom den ena dagen inte är den andra lik utan man får alltid ta tag i olika saker när man kommer dit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar