Domslut, dator och kladdkaka

Idag är Indien lite på standby kan man säga. Idag ska ett domslut tas angående en tvist mellan muslimer och hinduer, i Lucknow, en stad i norra Indien.
Då kan man undra varför vi i Bangalore håller oss inne och inte går till jobbet eller åker och handlar elle befinner oss i större folkmassor. Jo det är nämligen så att det här är angelägenhet i hela Indien och i Bangalore borde mycket muslimer och hinduer tillsammans och oavsett vilken sida som vinner räknar man med upplopp och vi som utlänningar är alltid lite mer utsatta i såna här situationer.
Här kan ni läsa mer rapporter om själva händelsen.
The Hinu, Dagens Nyheter

Vi har följt nyheterna under hela dagen för att se vad som händer.

En stund efter 16 kom ett domslut som innebar att muslimerna och hinduerna ska dela på marken som själva tvisten handlat om. En ganska enkel lösning kan man tycka men man vet aldrig här. Nu får vi vänta och avvakta ett tag till för att se hur händelse förloppet blir. Det är ingen direkt som vet hur det kommer bli i morgon om det ändå blir något upplopp. Något som är säker är att jag inte kommer åka till slummen i morgon i alla fall. Om det i vanliga fall är lite oroligt där gör en sån här sak inte det bättre. Så säkerhet i första hand och det innebär att inte åka dit.

Vad gör man då en hel dag utan att ta sig utanför dörren?
Jörgen kan jobba hem ifrån, båda hans kontor håller stängt. SÅ jag har haft lite sällskap hemma.
Vår maid och chaufför har vi låtit vara hemma eftersom det även för dem kan bli struligt att ge sig ut om det blir upplopp.
Jag har då fått ta hand om hemmet eller... jag har diskat, lagat mat och gjort kladdkaka.

Det har även blivit en del tid framför datorn och en sväng på löp bandet.
Jag frågade JÖrgen vid lunch om det skulle gå att ordna med "klättergrepp" på väggarna i lägenheten för det här var inget som man direkt önskar sig att sitta hemma en hel dag utan direkt förvarning.

Singapore Grand Prix

Jaha då har vi varit i väg på en liten tur igen. Den här gången var vi i Singapore för att titta på Formula 1, Singapore Grand prix. Jag var väldigt förväntansfull samtidigt som jag funderade på vad jag gett mig in på. Jag som verkligen inte uppskattar F1 på TV. Vad skulle jag tycka om det i verkligheten. Men som med allt annat så var det mycket bättre i verkligheten.
Vi kom till Singapore på fredagförmiddag och blev mötta på flygplatsen av min kusin Erik, som bor där för tillfället med sin fru Kristina, som även hon arbetar på Scania.
Första stoppet från flygplatsen blev....

För att handla

Det finns ett otroligt sug efter knäckebrödnär man bor så här. Eftersom jag tidigare inte varit på IKEA utanför Sverige var det extra intressant att åka dit. Vi lunchade när vi ändå var där och gissa vad vi åt...köttbullar, potatis och gräddsås. Vad annars?

På kvällen åkte vi in till "Down town" där tävlingsområdet var. Vi hade köpt biljetter till alla tre dagar för att få ut så mycket som möjligt.


Så här laddad var jag innan allt drog igång.
På fredagen var det ingen tävling utan förarna skulle bara provåka banan och känna på. En annan fick känna på hur det kan låta under ett lopp. Öronproppar var ett måste om jag säger så. Vilken, ursäkta språket, jäkla volym det är i bilarna och vad onödigt bråttom de har. Det var väldigt svårt att hinna ta bra bilder så video funktionen på kameran kom till användning.



På lördagen sov vi kan man säga. Då vi kommit hem sent på kvällen och innan det flugit och tidsomstälkningar så var vi ordentligt trötta. Alla var vakna vid 11 tiden då blev det frukost och prat om hur resten av dagen skulle läggas upp. Det blev en tur till Sungei Buloh ett närliggande våtlands reservat för att spana lite djur och natur/djungel. Tyvärr hade vi inte den bästa turen med vädret det regnade en del under dagen, men vad gör väl det när det är runt 30 grader varmt så det gjorde inte så mycket.

Eftersom det regnade stannade vi till ofta och länge på de ställen där det fanns tak efter spången. Tack vare det hann vi se en del djur som man annars lätt kunnat missat.
Som tillexempel den här

och den här

och den här glupska saken. Tittar man noga så ser man att han håller på att äta en krabba.


På eftermiddagen fick vi skynda in till stan för att hinna se det sista övningsloppet och kvalloppen. Under kvalrundan avgjordes i vilken ordning alla bilar skulle starta.
Nu fick vi ännu mer känsla om hur loppet kommer bli. Lite mer drag i bilarna.
Söndagförmiddagen blev en slappar förmiddag. Sova lite mer och en sväng till poolen innan det bar av in till stan igen och det riktiga loppet och lite andra lopp som Formula BMW och Porsche Carerra cup. På vägen skulle vi äta lite mat för att vara mätte innan vi gick in på området som vi skulle dela det med ca 129 998 andra. Vad väljer man då om man kommer från inden till middag? Jo ett ordentligt Mc Donalds mål. Mmm det satt fint, tro det eller ej. Men d et blir konstiga saker man längtar efter.

Kvällen gjorde oss inte besvikna. Det blev otrolig spänning under loppet. Alonso som startade först höll sig i ledningen under hela loppet och vann.


Jörgen och jag bestämde oss innan för att vi skulle heja på Mark Webber, Red Bull Racing

fråga mig inte varför men han leder mästerskapet och han visade sig från en bra sida under träningslopp och kval. Han slutade dock, med lite tur med avåkningar, krockar och en brinnande bil, som trea.

Åter en minnesvärd helg kan man lägga bakom sig. Vi kom även fram till att vi måste nog ge Singapore som stad en chans till då större delar av centrala Singapore var avstängda och tillgängligheten till saker var begränsat. Det blev tyvärr ingen Singapore sling på Raffles. Men det var ju trots allt formula1 som var huvudpunkten

Kuala Lumpur

Efter Tioman island kom vi till Kuala Lumpur (KL. Vid första nablicken blev jag väldigt imponerad av stan. Jag har aldrig tidigare varit i en stad med så mycket skyskrapor och höga hus så bara det var en upplevelse. Sen att det var väldigt rent och snyggt inte så mycket folk och super fräscha kommunikationsmedel som gick ofta gjorde också att jag gillade den här storstan.

Första dagen var vi vilsna turister och bestämde oss för att ta en taxi till Chinatown. Det vara bara det att taxichauffören informerade oss om att dit åker man bara på kvällen men han erbjöd sig att ta oss runt på en tur runt till lite olika sevärdheter. En typisk turist grej men vi kände oss ganska vilsna och gick med på att han skulle visa oss runt. Det blev det kungliga palatset, en affär där jag redan utanför kände mig felplacerad. Turistbussarna stod på rad och då förstod jag att det här är ett ställe där turisterna betalar med dollar för osmakligt krimskrams, i min smak. Ha tog oss med till ett tempel som vi först kände att: tempel behöver vi inte se i Malaysia då vi har massor runt oss här i Indien. Men som tur var fick han köra oss till Batu Caves som inte var som alla andra tempel utan låg i en stor grotta. Det var riktigt imponerande. Sedan fortsatte det till national monumentet. Den finsate platsen i stan enligt taxichauffören. Hela rundturen avslutades vid central market där vi kunde äta en sen lunch.
Utanför kungliga palatset

Batu Cave

Vid nationalmonumentet


Eftermiddagen tillbringade vi med Jonny och Helen som kom till stan tidigare på dagen. (Två scaniaiter) Vi gick en sväng i chinatown och Jörgen fick visa sitt esse när det gäller att pruta. Dagens inköp blev en Mont Balnc penna och ett skärp båda fejk förstås. Vi gick på fiskspa och åt middag på en utomhus food court där det var många locals.

Mycket trevlig avslutning på dagen.

På söndagen hade vi tänkt att försöka ta oss upp i de berömda tvillingtornen.

Men än en gång blev vi på minna att det är muslimsk nyårshelg och tornen var inte öppna över helgen. Då bestämde vi oss hastigt för att fly storstan och frågade om Jonny och Helen ville följa med. Vi mötte upp dem på deras hotell och bestämde oss för att åka ut till en nationalpark nära stan för att gå i hängbroar över trädtopparna. Men även det var stängt så vi fick åka vidare till ett annat ställe som skulle ha ett fint vattenfall.

Turister som vi är började vi klättra uppåt. Det var en tuff klättring då luftfuktigheten var nära 100%(kändes det som)Det var därför extra skönt att ta sig ett dopp på toppen innan det var dags att ta sig ner igen.


På eftermiddagen åkte vi hem till en Scaniakille som bor i KL för att se hur han bor och prata lite. Skönt att höra att de upplever samma saker som oss. Vi tog oss med tåg in till hotellet för att fräscha upp oss för att sedan åka tillbaka till "förorten" och äta middag på en lokal restaurang nära han som bor där. Åter igen en trevlig avslutning på dagen med mycket prat och utbyte av erfarenheter oss expats emellan.

PÅ måndagen åkte Jörgen till Scaniakontoret i stan och jag fick tillbringa lite tid för mig själv. Jag åkte iväg till ett närliggande shoppingcentrum och hittade många roliga affärer. När Jörgen kom hem från kontoret åkte vi en sväng till Chinatown igen för att se om han kunde pruta till sig en klocka, till ett överkomligt pris. Det var nära men det blev ingen klocka utan en väska till mig.
På kvällen tog vi oss upp i Kuala Lumpur Tower för att se staden i kvällsmörkret. Väldigt häftigt att se allt när det är upplyst. Sedan var var det bara att gå tillbaka till hotellet och packa ihop. Tidigt på morgonen var vi tvungna att åka till flygplatsen för att åka vidare till Bangkok.

Tioman Island

Resan dit var en väldigt intressant resa. Vi hade hört innan att det skulle gå fina (Scania) bussar från KL till Mersing så vi såg fram mot den sköna bussresan som är på 5 timmar. Vi sov inte så mycket på planet och tänkte att vi har chansen på bussen. Men "ropa inte hej" den bussen som det stod Mersing på var nog den risigaste på hela planen. Ja, ja det vara bara att hoppa in och vara glad. Efter en stund frös vi som vi inte gjort på länge AC:n stod säkert på -5 grader, vi som inte hade några varma kläder med oss fick snällt sitta och huttra men som tur var kom Jörgen på att vi hade med oss våra resebadlakan så vi kunde linda in oss i dem. Utanför bussfönstret öste regnet ner och den andra hälften av bussresan var så skumpig så jag trodde att jag skulle hoppa av stolen flera gånger. Väl framme i Mersing låg båten och väntade på oss så det var bara att hoppa på och hoppas på att det inte skulle fortsätta regna de närmsta dagarna.

På ön hade vi en jätte härliga dagar med en bra blandning av slöande, sol, bad, regn, dykning, snorkling, promenader och god mat. Det var en otroligt avslappnad stämning på ön så vi var tvungna att frågade de som bor på ön om det var lågsäsong men det var tydligen högsäsong. Skönt för oss.


Vi bodde väldigt primitivt men vad gör väl det när vi hade ca 50 meter till stranden och dykcentrat? Det var ju ändå där vi hänge mest av tiden.

Utsikt från rummet

Dykcentrat från samma possition som föregående bild.

Jag hann med ett prova-på-dyk tyvärr blev det bara ett dyk då vi hade lite otur med sikten i vattnet och dyningar. Men sista dagen fick vi till ett jätte härligt dyk. Vi var nere på 11 meters djup som mest. Jag hade fullt upp med att andas rätt och sparka med benen men några fiskar hann jag ändå se.
Jörgen njöt för fullt och var jätte glad att vi i alla fall hann med ett dyk. Han fick visst mer smak för att dyka i varma och klara vatten. Roligt!


Middag sista kvällen den avnjöt vi på verandan till vårt rum. Hade tänkt ta med den till stranden och äta i solnedgången men är man hungrig så är man och då har man inte tid att vänta på solen. Vi fick äta först och sen gå till stranden och titta på solen.


Resten av veckan åt vi super god kinesiska mat på en restaurang typ den enda som var öppen. Det fanns tillräckligt många alternativ för att vi inte skulle äta samma varje dag. Men så gott det var, kan inte riktigt glömma maten.

På fredagen när vi skulle åka tillbaka till KL blev det lite miss i planeringen. De där fin bussarna kunde vi känna oss blåsta på. Det var nämligen så det hade precis varit avslut på Fastan och nyårsafton i Malaysia på fredagen. Det gick inte så många bussar därifrån pga det. Efter mycket letande och pratande med olika människor hittade vi en lokalbuss som skulle ta oss till en annan stad för att där kunna byta buss och sedan ta oss vidare till KL. Det blev den så kallade "mjökpallsbussen" de första två timmarna. Skumpigt och stopp på alla möjliga ställen. Men det var väldigt roligt och en annorlunda upplevelse.

Sent på kvällen kom vi i alla fall fram till Kuala Lumpur ganska trötta men öppna för nya upplevelser.

Växlingsproblem

Idag har vi varit hemma mestadels av tiden. Vi har börjat packa och Jörgen har hunnit jobba lite. Jag var i väg på förmiddagen för att uträtta några ärenden. Det var inte helt enkelt. Jag började med att åka och betala min Mobilräkning ja, åka och betala man måste nämligen åka till en Airtelbutik för att betala den. Det gick bra eftersom jag gjort det förr.

Sedan fortsatte vi vidare för att jag skulle växla pengar till resan. Det var lättare sagt än gjort. Jag försökte redan igår på några ställen utan något lyckat resultat.
Igår började jag på banken som Jörgen har utan något bra resultat. Eftersom jag inte hade något konto på banken gick inte det. Han hänvisade istället till ett växelkontor lite längre ner på gatan. Vi åkte inte dit eftersom min chaufför visste ett annat ställe, så vi åkte dit istället.
Men när jag skulle växla kom jag på att jag glömt mitt pass så det blev inga pengar. Jag åkte då vidare till ett köpcentrum där jag växlade pengar flera gånger när vi var nya här och behövde aldrig visa passet. Det var bara det att där hade de bara 150 ringgit så det var ingen lyckad dag. Då bestämde jag mig för att ge upp pengaväxlandet för den dagen.

Så idag åkte vi till det där stället som han på banken rekommenderade. Men där blev det tvärnobben eftersom de inte säljer pengar till foreigners. Nähä då försökte jag med att chauffören skulle växla men då behövde han pass och biljetter.
Vi åkte då tillbaka till det stället där jag var igår, där jag glömt passet. Skam den som ger sig där gick det bra att växla. De var visserligen lite obekväma med att sälja valuta till mig och de frågade efter kvitto från det att jag växlat pengar när jag kom till Indien. Men jag förklarade bara att jag växlar inte pengar idag eftersom vi har ett bankkonto här och att min man har ett sk. PAN card=indiskt legitimation. Då började han mjukna lite och det var inga problem att växla. Så nu har jag mina Malaysiska pengar. Idag hade jag med passet men då ville han inte ens se det. Mycket konstigt.
Anledningen till att jag inte väntar till flygplatsen är för att jag har en känsla av att det kan strula eller att de inte har pengar där eller något annat konstigt så det känns bättre att ha lite innan vi kommer ut till flygplatsen.
När jag kom hem igen efter att jag gjort några andra ärenden som inte heller gick riktigt så smidigt som jag tänkt var jag ganska irriterad och sur. Men nu har det värsta runnit av mig och jag än en gång fått en ny erfarenhet och vet hur det fungerar till nästa gång.

Ibland kan det låta självklart att det är jag ska ordna med såna här saker eftersom jag är ledig på dagarna. Men det är inte alltid så lätt eftersom jag inte har de dokument och papper som han har som jobbar här. Det kan därför kännas lite jobbigt för mig då jag är van hemifrån att ordna med saker som i vanliga fall är väldigt enkla. Men, men vi kanske lär oss så småningom.

I morgon bär det av österut mot Malaysia och Tioman Island och Kuala Lumpur. Det ska bli väldigt skönt och roligt att komma iväg lite. Det kommer inte bli så mycket bloggande under de här veckorna men det kommer sedan när vi kommer hem igen.

Hemmafru vecka

Den här veckan har börjat med en del typiska hemmafrusysslor. I måndags blev det lite fixa hemma på fm och på em träffa med Inger och Ingrid för lunch och prat.


Igår bar det av till golfbanan med några andra svenskar. Pressen kommer mer och mer från dem att jag ska börja spela eftersom nästan alla svenska damer spelar nu och det är ett bra sätt att umgås på. Jo visst ett kul sätt att träffas på men jag är inte övertygad än. Det är grymt billigt här, jag har hört att tio lektioner kostar 5000 rupie (ca 833sek). Så ska man prova på golf så är det här man ska göra det. Vi får väl se hur det blir med den saken.
Igår blev det inget direkt spel utan vi slog några hinkar på driving ranchen då de andra är ringrostiga. Fler av dem har precis börjat ta lektioner och då passade det bra att jag var med och slog lite.

Det var en bra instruktör som hjälpte mig med svingen, inte lätt det där. Alltid var det något som blev fel när man slog. Men jag blev glad när jag lyckades få iväg bollen några gånger och ha sa faktiskt på slutet att det var bra gjort med tanke på att det var första gången. Nu tror Jörgen att han ska kunna bli hemmaman då jag ska bli golfproffs. Men nu ska vi inte ta ut något i förskott här. Han får nog kämpa på ett tag till....

Idag har jag och Katarina, en av de senast tillkomna till Bangalore, varit ute och rekat ett spa/resort tills det att det kommer folk och hälsar på. Det är inte illa vad man måste offra sig när man ska få gäster.
Så jag offrade mig med en ansiktsbehandling som varade i 90 min som var otroligt skön, den kostade 2100 rupie (ca 350sek). Spa´t var väldigt fint om man jämför med andra ställen jag varit på.




Pool området utnyttjade vi inte idag men gick ett varv för att se. Det såg också väldigt fin ut så här skulle man lugnt kunna spendera en dag och bara slappa och ta en behandling.




Två sköna dagar men jätte härligt sällskap. Men ärligt talat saknar jag det här med att jobba lite i slummen så nu blir det lite sånt jobb i slutet av veckan. Bara för att väga upp lite.